Lite lycka i Kungsträgården

Mysdag med däss, Ciss och lilla fröken Hammar. Gick och tittade på Lasse Lindh. Lite tamt och lite lite folk men vad gjorde det? Våra lockar vajade i vinden ändå. Vi dansade till sånger om brustna hjärtan, sjöng med i sången som handlar om hur ont det gör när du sårar mig som bara du kan och hoppade runt till svenska hjärtan som aldrig tinar när det väl har frusit. Varje litet steg. Det var bara lite extra dässlycka sådär. Kram och atograf. Sen var det tack och hej. Firade med glass istället. Godaste någonsin.
Puss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0