bittersweeet

McDonalds. Götgatan. Skratt. Bussen. Vilka historier. Stackars barn. Choklad. Kliva av. Och springa. I panik. Över vägen. Bussen åker. Vi skriker. Ny buss. Spring, spring, spring. Över vägen. I panik. Övriga passagerare. Underliga blickar. Asgarv. Okontrollerat. Så otroligt pinsamt. Och så otroligt kul.  "Neeeej, vi har åkt i en cirkel" Vibyskämtet. Kan det bli mer klockrent eller? Av bussen. Barn som hoppade fram ur en busskur. Högklackat var inte en bra idé kan vi konsatera. Så in i värmen. Välbekanta fejor och mysig musik. Hej hopp svep. För vi hade faktiskt tidsbrist. Sen finns det inte så mycket att nämna. Hudkrämskrig, asgarv, telefonsamtal och cigarettrök. Passiv rökning, något annat var det inte tal om för flickan som spelade oskyldig. Sen skulle vi tydligen hem. Oroande vilket typ av intryck vi gav menmen. Det kommer fler tillfällen, eller så gör det kanske inte det. Inte för vår del. Hemresan gick bra, men vad var det med att godiautomaten tog tior? Sämst.