bittersweeet

Som jag tidigare skrev, igår var en riktigt bra dag. Skuttade runt och var lycklig. Hanna blev rädd och frågade om jag tagit något. Inte ens matten kunde få mig på dåligt humör. Skrev istället fel siffor, ett antal gånger på raden och skrattade åt det. Hanna sa det alltid är lika rolig att jobba matte med mig. Eftersom det aldrig blir rätt, utan alltid fel. Det är nog lite tur att jag har henne. Annars skulle det nog bli ig direkt. Utan vidare diskussion. Anna var tillbaka. Äntligen. Så lektionen blev framflyttad och hålet var som bortblåst. På svenskalektion fick  vi se på film. Efteråt blev jag nerputtad från stolen, eller i alla fall nästan. Bara för att jag var lite positiv och hävdade att terminator faktiskt är rätt så utopisk. Jag menar, en värld där det är fritt att klaga över hur dåligt allt är. Det vore väl inte helt fel? Lite eld och robotar också. För att förhöja livskvalitén litegranna. Lite spänning i varadagen så att säga. Men, nehä. Så fick man tydligen inte säga. Efter lunch  begav sig Cissi och Elin ut i Stockholmsvimmlet, med varsin kamera i handen. På jakt efter svartvita foton. Fota, fota, fota. Gamla stan. Slussen. Grönan. Och sen fick jag cyklar på hjärnan. Till slut gav vi upp och begav oss istället mot String för att träffa våra icke fotografiska vänner. Fikade en stund och bestämde sig  Cissi för att promenera hem. Men va? Bara för att hon har gångasvtånd från String. Tönt! Slow och Gay posade. Och jag, jag fotade. Slows min var obetalbar och vi skrattade så vi fick ont i magen. Lång diskussion på bussen hem. Vem säger Tunnis?! Det är helt klart  INTE OK Slow. Säris nämdes såklart. Och muchiman. Samt viltis. Pendeln hem och sen hejdåhejdå kära vänner.

Kvällen tillbringades med min älskade vän Carro. Det var mys. Köpte alldeles för mycket godis. Såklart. Lagade mat. Tände ljus och åt massor. Tills vi mådde illa. Varför är det så oss? Massa godis kvar. Såklart. Aldrig att vi orkade äta upp det. Prat om lite allt möjligt, om livet. Det var skönt. . Kvällen blev hur mysigt som helst och var precis vad jag behövde. Tack för det vännen.