jag saknar dig

och ett sista inlägg innan ögonen slår igen.
 
där jag bara vill säga en sak.
kom hem från USA tönt.
för jag saknar dig bästa vän.

att prata med dig igen var bäst. bäst. bäst.
och conan förgyllde som vanligt vår tillvaro.  
puss på den rödhåriga irländaren.

ingen inspiration

Fjällen i några dagar - snö, frisk luft och tid för eftertanke.
 
Det är nog välbehövligt.


cause we need more time

Att ligga nära dig och känna din doft igen fick mig att inse att jag verkligen inte låta bli att ta den här chansen.  

Ibland,
ibland är det faktiskt värt att ge kärleken en andra chans.

Tom på ord, tom på allt

Jag vill skriva något, jag behöver skriva något.
Jag behöver uttrycka vad jag känner, men det känns bara omöjligt.
Jag har har så mycket att säga men jag vet helt enkelt inte hur jag ska formulera mig.


Det är inte så konstigt

Du tvingade mig att byta artist och jag skrattade åt dig.
Du frågade hur jag i hela friden kunde stå ut med Lasse Lindh.
Nu har du svaret.

Det är för tillfällen som dessa, som jag lyssnar på Lasse Lindh.



"Vi bygger murar runt våra hjärtan för att hålla det tryggt, men jag vill inte var tryggg. Jag vill ju brinna och sånt och minnas hur vacker du är och minnas varför jag en gång föll så hårt och handlöst för dig. Inget av det här betyder nåt, vilse i allt det svarta har kommit i mellan oss"


Håkan hade också en del klokheter att säga.

Jag tror jag ska kasta mig igenom ditt fönster
rusa rakt in i ditt liv
Du har lämnat mig på den jävligaste av platser
och jag vill ha dig

På teven säger dom att kärlek finns runt omkring oss
och astronauterna kan känna det långt bort
Men kärlek har svikit mig allt för många gånger
och jag vill ha dig.


Annars har dagen varit bra.
Jag har skrattat.
Med pinglis, butterlisa och Airas.

Och jag har pratat av mig.
samt löst lite saker. Puss.

Jag undrar om du minns?


Du tog mig på en resa bak i tiden.
Kanske mindes du inte,
men jag mindes.

En minnernas promenad.
Vi gick till den plats, där allt började.
(och där allt också skulle avslutas)

Kanske mindes du inte.
men jag mindes.

Två hjärtan vid vattnet på söder.
Nyfikna på varandra.

Vi satte oss på bryggan
och dinglade med benen. 
Du sa något.
och jag log.

En första kyss.
Och ett löfte om ett ses igen.

Det var första gången.
Första gången jag träffade dig.


.

jag tror jag briser lite inuti.

En miljon frågor, inte ett endaste svar

Ovisshet.

Att tro att man bestämt sig. 
och att sen ändra sig.
Tänka om.


Vad vill jag egentligen?
En miljon frågor, inte ett endaste svar.

Kom tillbaka.
Lämna mig.

Ta ett beslut.
Vad som helst. 

Låt mig bara slippa leva i ovissheten.


Jag misstänkte att du fanns kvar,

trodde jag glömt dig,
vilket förvirrade mig,
men igår kom du tillbaka med full kraft.
klart att jag inte glömt.

kaos.  

kanske borde jag glömma dig?
(och drömma om tågpojken istället?)

jag vet inte.
jag vet inte.
jag vet inte.

varför är pojkar så förvirrande?

idag blir det middag med ännu en pojke.
som faktiskt förstår sig på mig.

förhoppningsvis har han något klokt att säga...

Något jag insett

Vill du ha tillbaka mig, så får du visa att du är beredd att kämpa för det.
Vill du inte det, så är det ingen idé.

Ta mig inte för givet, för jag förtjänar bättre än så.


Puss på att fylla 18

Lyckorus på den här helgen.

Fredagen, fredagen underbara fredagen tillbringades med i princip alla männsikor jag bryr mig om. Helt helt helt underbart. Efter att alla gått fick jag ett ryck över hur mycket jag faktiskt älskar mina vänner. Kan inte förstå hur otroliga ni faktiskt är.

Lördagen tillbringades med sötaste Cissivännen som tog med mig till hennes indiska favoritrestaurang. Vi åt massor och brödet helt FANTASTISKT. Kvällen var helt välbehövlig och jag älskar hur du räddar mig om och om igen.

På söndagen så blev jag officelt 18 år, inte helt lätt att inse. Vaknade av ren falsksång, fick presenter, åt american breakfast, umgick med sötaste Milla, drack champange och gick ut och åt jättegod mat. Världens mysigaste födelsedag.

Den här helgen har varit lite upp och ner men mest så har den varit lycklig. Så puss på det!

Tankepaus

Vare sig något förändrats eller ej,
så känns det i alla fall tusen gånger bättre nu.

Och nej, jag ska inte ta ut något i förskott.
För inget har egentligen förändrats.
(trots det så kunde jag inte låta bli att le)


Och himmlen var rosa.

Jag älskade dig,
jag älskar dig fortfarande.

Att du inte älskar mig,
och att du inte bryr dig längre.

Det gör så ont.

Ärligt. Brutalt.

Jag vet, det kommer gå över.
Det kommer sluta göra ont.
Det kommer bli bra.

Jag har er, ni finns där.
Drar upp mig.
Ser till att jag klarar mig,
Torkar mina tårar.
Får mig att le.
Tack käraste vänner.

Och när det slutat göra ont.
Kommer jag vara tacksam.

Tacksam över att du har visat mig att kärlek kan vara något fint.
Tacksam för att du lärt mig att kärleken kan vara underbar.


Tårarna

Hon föll i för samma gamla törst,
huvudstupa hjärtat först.

Och om man ser på henne så
ler hon åt allt än så länge.
Jag sa "Städa upp och vädra ut,
allt är över allt tar slut."

Men hon min vän,
hon är mellan väggarna som undrar:
Var är han någonstans då?

Tårarna, snart kommer tårarna.
Tårarna, snart kommer tårarna.
Stora tårar rinner nerför kinderna och ner i knät.

People always leave

Att jag faktiskt trodde.
Att jag inte märkte.
Jag är så naiv.

RSS 2.0