okontrollerat kaos.
En mamma kliver på sina två små barn.
Tårarna rinner.
Båda gallskriker.
Tittar upp.
Noterar.
Höjer volymen.
För att stänger ute skriken.
För att stänga ute gråten.
Vad skulle hända om jag ställde mig upp,
skrikande och gråtande?
Okontrollerat.
En tanke.
En absurd tanke.
Så jag sitter kvar.
Höjer volymen.
För att stänga ute skriken.
För att stänga ute gråten.
Kommentarer
Postat av: dässe
stäng inte ute mig bara, för då du.
jag älskar dig.
Trackback
