Och nu försöker vi oss på att uppdatera igen.

Tänke uppdatera min blogg litegranna eftersom jag fått höra att jag är ytterst dålig på det.  

Helgen var trevlig, eller egentligen har det varit lite mer än en helg eftersom vi hade studiedag både på fredagen och på måndagen. Fredagen var en mysig dag. Läste lite, tränade med bästa vän och till slut mötte vi finaste Fanny för att äta middag. När maten var uppäten for vi till Nattis för att se lite film. Filmen var bra men råkade somna lite så missade nog vissa poänger menmen. Till slut så blev även käraste vän trött och vi bestämde oss för att sova. Vid halv 9 följande morgon vaknade vi, tittade på klockan och bestämde oss för att somna om igen. Nästa gång vi vaknade var klockan halv 1 och vi insåg att det kanske vore bra att ta sig upp. Sagt och gjort, vi steg upp lagade lunch istället för frukost och gick sedan och la oss i sägen igen. Grey's Anatomy, det var ett underbart återseende. Och vi älskade McDremie. Som vanligt.

När jag till slut hade ork att ta mig ur Nattis säng åkte jag hem för att äta middag med familjen + farfar. Riktigt mysigt, trots att jag åt upp alla toffee innan det var dags för kaffe. Kvällen tillbringades hos finfina Carro med lite folk. Det var mysigt, fick en liten update av sötaste Camilla och sen blev det roligt. Dans och skutt. Och lite knas. Från vissa av oss. Så vi bestämde oss för att promenera hem i natten. På väg hem ställde vi oss alla den stora frågan "vill du bli tillsamans med min kära vän eller ej?"

Söndagen är inte ens värd att kommentera. På måndagen läste jag ut 1984 och på eftermiddagen blev det en väldigt trevlig fika med lite planer om framtiden. Nu är det mindre än två veckor kvar, underbart.

You

Ett blogginlägg till dig som hatar alla typer av blogginlägg.

Du saknas mig.

Pussel i farten

Åh herregud.
Se hur det går till när lämnar över datan till pussel några oskyldiga minuter.
Liksom var hittade hon ens det där collaget? (första uppgiften vi hade i ettan) Så hemskt fult. 

Och sen får hon mig liksom att lova att inte ta bort det, vad är grejen med den tjejen?

Hon bad mig föresten att länka till hennes blogg, tönt som hon är. Så vill ni läsa en blogg fylld av knasiga upptåg och Lasse Lindh citat är det bara att klicka in på www.hellopussel.blogg.se 

presentation;



här är då jag, Elin som skriver den här utomordentliga bloggen!
som ni ser är mitt största intresse att nörda filmen, lejonkungen
är ju såklart en favorit. min största talang är att jag är extremt rolig,
en riktig stjärna på humorhimlen, så ni kan se fram emot att se mig
i parlamentet och så vidare framöver. om ni undrar om hur jag fixar
mitt hår eller liknande så kan ni bara höra av er. ha det så bra.

ni vet att ni älskar mig.

elin får mig att se ut såhär;



för hon är så underbar!!
puss från pussel


xxxx

xxxx tappade sin mobil i golvet så att den gick sönder.
xxxx strulade med random 92:a.
xxxx gick in i ett träd.
xxxx blev bjuden på dejt.


Och nu får vi inte ens hata metro längre

Idag spelade Coldplay på globen.
Och vi tog oss inte dit. Vi som så gärna ville.

Men det gör inte så mycket.
För vi kom fakiskt med i "dagens puss"
Inte illa. B, G, S. Publicerade. Förevigade

Och idrotten, den var faktiskt inte så hemskt.
Utan lockade även de bittraste till skratt.

Kladdkaka. Sockerkick. Och top model.
Och Gay missade tåget.
Till mitt stora nöje.

Uppdatering

Fick en utskällning av Tora för att jag uppdaterar min blogg för sällan.
Så nu har jag uppdaterat, är du nöjd nu vännen min?


Bara för att gårdagen var underbar

Som jag tidigare skrev, igår var en riktigt bra dag. Skuttade runt och var lycklig. Hanna blev rädd och frågade om jag tagit något. Inte ens matten kunde få mig på dåligt humör. Skrev istället fel siffor, ett antal gånger på raden och skrattade åt det. Hanna sa det alltid är lika rolig att jobba matte med mig. Eftersom det aldrig blir rätt, utan alltid fel. Det är nog lite tur att jag har henne. Annars skulle det nog bli ig direkt. Utan vidare diskussion. Anna var tillbaka. Äntligen. Så lektionen blev framflyttad och hålet var som bortblåst. På svenskalektion fick  vi se på film. Efteråt blev jag nerputtad från stolen, eller i alla fall nästan. Bara för att jag var lite positiv och hävdade att terminator faktiskt är rätt så utopisk. Jag menar, en värld där det är fritt att klaga över hur dåligt allt är. Det vore väl inte helt fel? Lite eld och robotar också. För att förhöja livskvalitén litegranna. Lite spänning i varadagen så att säga. Men, nehä. Så fick man tydligen inte säga. Efter lunch  begav sig Cissi och Elin ut i Stockholmsvimmlet, med varsin kamera i handen. På jakt efter svartvita foton. Fota, fota, fota. Gamla stan. Slussen. Grönan. Och sen fick jag cyklar på hjärnan. Till slut gav vi upp och begav oss istället mot String för att träffa våra icke fotografiska vänner. Fikade en stund och bestämde sig  Cissi för att promenera hem. Men va? Bara för att hon har gångasvtånd från String. Tönt! Slow och Gay posade. Och jag, jag fotade. Slows min var obetalbar och vi skrattade så vi fick ont i magen. Lång diskussion på bussen hem. Vem säger Tunnis?! Det är helt klart  INTE OK Slow. Säris nämdes såklart. Och muchiman. Samt viltis. Pendeln hem och sen hejdåhejdå kära vänner.

Kvällen tillbringades med min älskade vän Carro. Det var mys. Köpte alldeles för mycket godis. Såklart. Lagade mat. Tände ljus och åt massor. Tills vi mådde illa. Varför är det så oss? Massa godis kvar. Såklart. Aldrig att vi orkade äta upp det. Prat om lite allt möjligt, om livet. Det var skönt. . Kvällen blev hur mysigt som helst och var precis vad jag behövde. Tack för det vännen.


And the sun is shining

Idag är en bra dag och jag känner mig lycklig.


Tack för din tystnad

Bort från skratt och trams, för jag orkade inte med det idag.
Tack underbara amandavän.
Tack för din tystnad.
Kuddar, fjollmusik och ett litet skrattanfall.
Och med dig. Så var det skönt att skratta.
Trots att den här dagen i övrigt har varit smått dystopisk.


Panoramapanik

Måndag. Segt om inte annat. Dagen började med ÅNGEST. Och panik. Panik över fotouppgiften. Så Cissi och jag smet ut. Bort och iväg. Till vattnet. Och fotade.  Vi var nästan lyckliga ett ögonblick eller två. Och sen så var Jacob gullig ochn ringde också, vilket faktiskt förbättrade mitt humör avservärt. Tillbaka till datan. Och photoshop. Och paniken kom krypande igen. Genomgång av stenar. Ansåg det oviktigt. Och dövade min ångest istället. Genom att göra klart fotouppgiften. Blev inte riktigt nöjd. Men det fick duga. I vilket fall så släppte paniken. Lagom till lunch. Underbara skolluch. Åt. Massor. Brödet var nästan slut. Katastrof. Men sen så kom det mer. Mycket mer. Och slow tog mer bröd, som vanligt. Allt var precis som vanligt. Några lektioner till. Och sen var det slut. Fast åkte inte hem för det. Istället träffade jag min bästa vän. För att träna. Komma i form. Eller ja. Något i den stilen. Det var duktigt av oss. Och det var mot all förmodan härligt att vara i vattnet igen.

Imorn ska dässivän och jag dansa i korridoren, hänga upp alla globalaskor i taket, måla en vägg rosa och spraya glitterspray i allas hår.


Ingen fantasi alls

Jobb idag. UNDERBART! Eller inte...men har i alla fall inte ångest. (vilket jag alltid hade förut) Trots det kan jag inte hjäpa att tycka att tv-tittande hela dagen skulle varit ett mycket mer förnuftigt sätt att tillbringa dagen på. Menmen. Helgen då. Fredagen tillbringades med Jacob, mysigt som alltid. Åt middag med hans familj vilket var jättekul. Promenad. Och sen hejdå. Eller på återseende. Faktiskt. Så det är inte så farligt. Eller jo det är det ju men samtidigt så kan man inte tänka så heller. Så försöker att inte tänka så. På lördagen var det en riktig familjedag. Min älskade lillebror skulle nämligen konfimera sig. Bli kristen, ja eller något i den stilen. Kalas. Och massor med mat. Som jag hjälpte till att laga. Väldigt duktigt av mig. Var faktiskt mysigt att spendera dagen med mamma och pappa. Inte gjort på väldigt länge. Släkt kom och bilen for till kyrkan. När han kom in i kyrkan isåg jag plötsligt hur vuxen han såg ut, att han inte längre är ett litet barn. Herregud när började tiden gå så snabbt? Teater och texter lästes upp. Min bror var så duktig så. Kände att jag faktiskt var riktigt stolt över honom. Han är ju trots allt världens bästa lillebror. Konfimerad och klar.  Blommor och presenter. Förätt och varmrätt och efterrätt. Och sen hejdå hejdå. Kvällen avslutades med hälsningar från USA. Fick prata med Alex i telefon och det var bäst.

För att du är det finaste jag vet

Och jag tror faktiskt att jag älskar dig.


Tillbaka

På uppmaning av Amanda.


RSS 2.0